nått nytt liksom.

Känner att jag behöver nått annat än de här. 
Vill göra något annat. Ut å resa. Göra nått kul se nått annat. Bara åka bort. Byta jobb, byta frisyr tattuera mig. Men jag är för feg och för fattig. 
Tänker för mycket oroar mig för hur det kommer bli sen. På nått konstigt vis så känns det som om allt kommer ordna sig. Men om de inte gör det då?  
Bara massa svammel nu, men känner mig så förvirrad.  
Är det meningen att man ska göra samma sak dag ut och dag in. Har livet verkligen inget mer att erbjuda?  
Man kan ju inte bara sitta och vänta på att nått ska hända, de vet jag. Men vad ska jag göra då? 

palla...

Varför är de så att vissa saker bara händer vissa personer. Varför förföljer oturen oss? Ska man gå hela livet och ha den där jäkla oturen,  medans andra glider genom livet på ett bananskal?  Så sjukt trött på de här nu. Kan de inte bara flyta på för en gångs skull? Vill bara leva mitt liv utan krångel och otur. 


1,5

Idag har vi varit tillsammans i ett och ett halvt år. Känns som att vi varit tillsammans jämt.  ♡


aj! liner.

Igår kväll, ligger i sängen och halvsover.
Tom "gör det ont å ha på sig eyeliner?"
Jag " nej varför skulle det göra de?" 
Tom " ja de heter ju aj liner?" 

😂😂😂

negativ

Tycker de är underligt hur svårt det ska vara att hitta ett jobb, med tanke på att jag faktiskt har en hel del erfarenhet av både det ena och det andra. En viljestyrka som bara sjutton har jag också. 
Varje morgon när alarmet ringer 05.20 tänker jag "ska jag sjukanmäla mig?" Men jag biter ihop,  går upp och tänker att jag behöver alla pengar jag kan få. 
Kommer till jobbet och jag är självklart den enda som kommer i tid. Lika spännande varje morgon att se hur mycket städmaterial vi har. Ibland ska man klara sig med 3 moppar och noll trasor ibland tvärsom. Det är då man får ta fram sina trollkunskaper och trolla bort smutsen. 

Och medans man står och skurar toaletter där 7 av tio är lortiga och ibland inte ens spolade i, tappar man hoppet om mänskligheten lite grann. Vuxna människor som inte ens kan använda en toalett... 
Det är då man får användning av sitt "smile" när någon kommer fram till en och börjar klaga på hur dåligt allt är, allt är lortigt, de ser förjävligt ut överallt, det är inte påfyllt och tömt här o där. När man nyss har stått och torkat bort en toalett full med avföring,(ibland utan handskar måste tilläggas för att de är slut.) har man lust att ta trasan o köra upp i ansiktet på hen. De är då man får smila upp sig och bara ta all negativitet som bara öser över en. 
Tacka och ta emot, gissa sig till vart det "ser förjävligt ut"  
det är ungefär efter allt det där man får ett samtal om att alla är sjuka och kan du komma dit? 

Javisst, först ska jag bara ta reda på andras sopor,  tvätta och hänga upp andras tvätt och se till att det inte ser förjävligt ut överallt. 

Ja, jag kan alltså både trolla, ta hur mycket skit som helst vara på tre olika ställen samtidigt, ta reda på andras skit och bita ihop som bara sjutton. 

När man är klar med allt ska man åka hem, ta sig upp för trapporna med trötta ben och ännu tröttare huvud. Gå ut med en hund, gå upp för trapporna igen. Gå in i köket å fixa frukost å vilja dö en smula. Se all disk från gårdagen välja på att ignorera eller ta reda på. 
Och så börjar allt om igen fast lite mildare. Diska, städa, tvätta och där emellan gå ut med en hund. Kanske få nått telefonsamtal om att vilja bli hämtad eller så. 
Multitaskning. 

Lägga sig i sängen en stund. Och då får man höra att "du ligger ju bara i sängen hela dagarna" visst. 
Disken diskar sig själv, tvätten tvättas, hängs upp och hängs in alldeles av sig själv, hunden går ut själv på promenad och maten lagar sig själv i det här huset. Och jag har ju inte alls jobbat idag. 

Jag kan göra allt. 

noll kulor.

igår rök kulorna på bamsen. så nu kan han inte bli pappa och förhoppningsvis blir han lite lugnare ute och bättre mot andra hundar.
nu ska han ta de lugnt en vecka ungefär och stygnen sitter kvar i en hel månad!






hur orkar man?

förstår verkligen inte hur folk orkar med att jobba, träna, laga mat, gå på stan, städa och allt vad man nu håller på med. när jag kommer hem från jobbet är jag död. känner mig som en zombie och orkar verkligen inte göra nånting. ändå går jag inte upp så tidigt 5.20 och jag jobbar max 6h. blir inte ett dugg bättre av att jag sover eller håller mig sysselsatt heller. blir bara lättretlig och sur, orkar inte prata med någon eller hitta på nått. all ork är borta. får tvinga mig själv att gå ut med bamsen och intala mig själv att jag blir piggare om jag kommer ut, men de blir jag inte. blir bara sur o besviken på bamse som inte kan bete sig ute. drar som bara sjutton i kopplet o blir galen om de kommer en hund. vad ska man göra egentligen?

Falun

blev ju som sagt jobb idag och resten av veckan också. känns skönt, med 6 timmar jobbade i augusti behövs de lite kosing alltså.
på tal om kosing va jag o friduz in till falun o kicks idag, lämnade in depends gellack och fick pengarna tillbaka för de, eftersom att det ska sluta säljas. frida shoppade loss på gina och jag handlade på body shop. hem å dammsuga börja med mat och gå ut med bamsen.




de där livet.

har jobbat ganska så mycket nu, känns skönt. blir så himla förbannad på jobbsökande och arbetsgivare som inte kan höra av sig med besked. av 20 jobb sökta får man max höra av tre. dåligt tycker jag. vad ska man göra för att få ett jobb egentligen?
vill ju verkligen ha ett riktigt jobb.

helgen går ju som alltid för fort. men vi har hunnit med en tur till rättvik o långbryggan. gått på salute å hälsat på svärföräldrarna o mina föräldrar.
får se om det blir jobb imorgon eller om jag bli ledig. fick precis sms av chefen så de blir jobb :-)