Riann

Det känns ju bara så fånigt, men å andra sidan kan det bli bra. Eller dåligt.
Det är ju inget farligt direkt, inte så att jag dör av det, eller att det gör ont.
Ingen kommer nog skratta åt mig eller börja reta mig heller.
Vad är det värsta som kan hända liksom?
Jag borde göra det.
Jag kommer bli schizofren av det här.
Men å andra sidan, man ska ju låta saker ta sin tid liksom.
Förbannade tid!

Och med den bilden vill jag säga att jag tycker om min hund!

Varför kan det inte bara vara helg alla dagar, så man slipper tänka på att alla andra har ett j*vla jobb att gå till och att jag är fast här med en hund till sällskap?
Jaa, allt suger just nu!

Jag har sovit, jag har vaknat, rastat Dinus, ätit frukost, plockat in disk i diskmaskinen, diskat, torkat varenda bänkyta i köket, jag har dammsugit, dammtorkat i mitt rum, om jag skulle ha samlat allt damm i en liten burk hade man nog kunnat stoppa en kudde med det (okej riktigt så illa var de inte, men nästan) städat i badrummet och skurat som en galning, funderat på att rensa avloppet, men har hört att det är ganska äckligt å så vet jag inte hur man gör så skippade det. Jag har med andra ord haft en städdag för att kunna slippa tänka lite, HA! trodde jag ja..
Vem är fastklistrad i mitt huvud med superlim om inte du!
Nu tar jag och Dina en paus (hon har lekt med en pet-flaska, tuggat sönder Mallas kattleksak, haft ur allt äckel ur papperskorgen på toa och fascinerat kollat på mig när jag irrat runt som en yr höna och städat) sånt kan vara väldigt uttröttande för en hund har jag märkt.

Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar.

Jag har funderat på en grej.. Som alla säkert redan vet trillade ju Lasse Brandeby av pinn igår, vilket jag tycker är ganska synd. Vem ska nu stå för allt gapande på göteborska liksom?
Men nu till saken, jag är ju ändå ganska så ung halvvägs till 40 så jag har förhoppningsvis många år kvar, vilket betyder att jag kommer vara i högsta grad levande när alla "stora" och bra skådespelare, komiker, idrottstjärnor och programledare dör. För att bara nämna några som kommer försvinna före mig, Robert Gustavsson, Gunde Svan, Bengt Magnusson, Ingvar Oldsberg, Lill-Babs mfl. Mina barn och barnbarn kommer inte få höra Robert Gustavssons skämt, dom kommer inte fatta "Jag såg Gunde Svan på NK" eller Skynda, skynda" inte kommer dom få höra Bengt Magnusson otroliga stämma på nyheterna heller.
Stackars barn säger jag bara.
Som tur är kom ju nån smart nisse på internet och youtube, vilket gör att alla dom här människorna kan leva vidare genom the world wide webb.
För inte tänker jag låta mina barn och barnbarn titta på program som Kungarna av Tylösand, så deras första ord blir "skägg" eller sol fest och oroliga föräldrar, så att dom åker utomlands själva vid 14 årsålder och festar underkläderna av sig, inte tänker jag låta dom lyssna på 50 cent eller Britney Spears heller.
Om man tänker efter är det ju inte konstigt att dagens ungdomar ser ut eller beter sig som dom gör.
Jag är glad att jag är född när jag är född och fått uppleva riktiga tv-program med lite tanke bakom som Rena Rama Rolf.

Varför händer allt kul när man ska åka hem för?

Ikväll blir det fest hemma hos Stolpen som leker sig genom livet. Det blir kanoners!

Idag har jag simmat i en simbassäng med min vän Friduz, 40 längder på ca 40 min. Frågar du mig så är det ganska så bra gjort faktiskt. Vi har även gått på kupolen och hyrt film. Samt kollat på Megamind, skitkul film och bra musik!
Föresten blir det ingen Hejduk för mig, det kan vi dra en lättnadens suck över.

Get born
and when you see the light you wanna close your eyes
Grow up
and when you do it´s like a boring day at school
Sail away
and when you sail away you notice there´s no wind

Oh you´ll never find the time to make your future look bright
I wanna see a smile on your face when your old
You know the future´s yet to be told
press hold, press hold, press hold

Lyssnar på Kent, fryser om fötterna, har jätteont i ryggen och vill åka till Norrland.

Fredagen spenderades inte med familjen. Jag och Friduz va peppade på en utekväll och på att träffa "s-blommor" vi begav oss mot stan och engelska, väl därinne möts vi av 30 plusare som glor. Vi gick därifrån ganska snabbt. "S-blommor" hade däckat, så vi beslutade oss för att gå hem till Frida och dricka ist. Väl hemma hos Frida bjuder hon mig på varmt och kallt, som vi inte dricker, vi skrattar åt barn som sjunger, dvärgar som mimar och halvsover. Sen somnar vi. Kanske inte den bästa utgångskvällen i mitt liv.

Lördagen va bara tröttig.

Idag har Pekka, Friduz och jag shoppat på Lager 157 och skruvat ihop en byrå från Ikea. Det tog fyra timmar, många svärord och skratt. Men nu står iaf Enga i Friduz hall så fint så.

Tack för mig, hej!

Jag säger bara, Stackars den som födds idag.
Varje systemetbesök, "lägg tack, höhö det var många ettor"
Senare på krogen, "lägg tack, höhö det var många ettor"
Och överallt annat man måste visa lägg kommer den stackarn få höra att han/hon har "många ettor" i sitt personnummer och folk kommer flina sådär dumfånigt åt den stackarn..

Nog med det, idag klev jag upp kl 07.00 för att följa med mamma när hon lämnade bilen på service, sen tog vi Dinus och promenerade hem. Det var skönt faktiskt.
Somnade en stund när vi kom hem. Det var också skönt.
Nu är jag ganska pigg och vill göra roliga saker, med roliga personer!
Men det kommer nog inte hända.
Idol med familjen, tjoho! verkligen..

När jag och Dinus kom hem kunde man vrida ur vatten ur mina strumpor, och Dinus var lerig upp till magen. Men det var ganska kul ändå.

Inatt drömde jag att Maria Montazami hade en väldigt långhårig brunhårig liten tjej som dotter. Som jag skulle lära simma, i världens största pool. Jag blev överlycklig när hon sa att hon kunde flyta. För då skulle det bli lättare att lära henne simma. Det var en ganska skön känsla, att vara lycklig i sömnen.

Kom ihåg till mig själv!
Ha ALLTID mobilen med dig, även när du duschar!
Svara ALLTID på okända nummer!
Dubbelkolla alltid så du slipper undra om hon sa måndag eller imorgon!
Jag vet att hon sa måndag.. Hon måste gjort det.
Måndag kl 11.00. Nu blir det så!

Jag har en sån där "period" igen. När jag börjar tänka fast jag inte tänker. Fäster blicken på något precis vad som helst, fastnar där, blinkar inte, tänker inte. Fast jag försöker tänka.
Jag orkar helt enkelt inte.
Okontaktbar.
Tur att jag är van.
Jag har sett tre filmer idag och mitt huvud dunkar.
Imorgon ska jag orka, jag lovar.

Klockan är nu 01.39 och jag är klarvaken. Varför kan man ju undra, jo därför att jag bryr mig. Egentligen orkar jag inte och jag blir bara sur. Sur på kärleken och hur patetisk man blir när någon säger att det är slut.
Kärlek är skit säger han. Men det är inte kärleken som är skit. Det är sakerna runt om. Avståndet, svartsjukan, när man inte delar samma känslor, missförstånden, när någon sviker, lögnerna.

Jag fattar inte och kommer nog aldrig göra heller.

Jag, mamma och syrran tog volvon och drog till Västerås idag, tanken var att gå på Ikea. Det blev inte så.
Vi var osäkra på vart vi skulle, och chansade lite. Mamma kommer upp på en väg där man kan svänga eller köra rakt på. "Undrar om vi ska ner här" säger mamma. "Jaa kör ner, hit ska vi" säger syrran, men det skulle vi inte alls. Kommer ut på en motorväg mot stockholm utan någon som helst möjlighet att vända tror vi. Mamma blir lite sur och säger "fan också, om vi har otur nu får vi åka ända ner till sthlm!" Tess blir orolig och börjar skruva på sig "ååh det är mitt fel" mamma muttrar lite. Syrran "jag mår lite illa nu" och låter sådär orolig som bara hon kan göra. Vi åker vidare och ungen fortsätter "jag fick lite ont i huvudet nu"
Fanns inget annat att göra än att köra vidare, men vi kunde iaf vända tillslut och fortsätta åt rätt håll.

När vi väl kommer dit vi ska, ser vi inga Ikea skyltar (ett Ikeavaruhus brukar ju liksom synas) lokalen är helt grå och tom.. Vi åker fram till dörren och det står att Ikea har flyttat. Alla suckar, blir lite småsura. Mamma säger att vi skiter i Ikea och åker till stan ist.

Väl framme vid stan parkerar vi vid tågstationen eftersom att det är "billigt" att stå där. Trodde vi ja, mamma kommer tillbaks och säger irreterat att perkeringsbiljetten kostar 15kr timmen och att vi får stå där cirka 1 timme nu eftersom att vi inte hade mer småskrammel. Suckar igen.
Vi bestämmer oss iaf för att hitta på ett ställe att äta på och sen gå tillbaks till bilen och köpa ny biljett.

Det hela började inte så himla bra, men det var ganska trevligt ändå. Jag fick gratis provparfym av en snäll kille, hittade äntligen ett par svarta brallor, och köpte coola örhängen!

Vakna, äta frukost, Bli tokig på Dina som är skendräkting och bara piper, baka vaniljhjärtan med Tess, gå på promenad, göra mat, äta mat med mormor o morfar, fixa efterrätt, kolla på syrran som måla naglarna, hjälpa henne med halloween-smink, gå på bio med mamma, svensson svensson, fördriva tiden med att åka bil, fika på max, kolla på i princip allt på ica maxi, åka lite mer bil, hämta syrran + kompis, skratta åt henne för att hon är feg, läsa bloggar, kollar twitter, och nu till saken. Funderar starkt på att skaffa twitter för att kunna skriva "Jag älskar dig!" (fast på engelska då, så att han förstår) till Ville Valo. Ungefär så.