Kanske, kanske inte.

Idag hade jag tänkt ta Doris och åka till diverse olika "roliga" affärer, eftersom jag har varit duktig nu och letat massa jobb, två dagar i rad. Nått roligt måste man ju göra ibland också.
Innan man kan göra roliga saker, måste man ju ta tag i tråkiga saker, så jag har kollat mail, eldat, varit ute på promenad med Dinus, röjt undan i köket, duschat, ätit mat och hängt tvätt.
Blev sugen på chailatte och tänkte att det vore ju roligt å ta en fika, men de är ju mindre roligt att fika med sig själv plus att det känns lite mobbat. Tänkte att jag väntar tills syrran kommer hem och hör om hon har lust att fika med mig. Självklart har ungen en kompis med sig hem. Jahapp, där sprack den iden. Jag kan ju åka själv också, men det är ju inte lika roligt.
Därför sitter jag nu här och funderar på varför man inte gör en liten grupp, klubb eller nått, som alla stackars arbetslösa som inte har något att göra på dagarna kan gå med i? Då kan vi ju söka jobb tillsammans och hjälpa varandra med CV-skrivande och personligt brev, peppa varandra när de känns omöjligt. Ist för att sitta ensam i en obekväm stol på nått stökigt kontor, mittemot nån mossig gamal gubbe eller överlägsen kärring på AF som talar om saker man redan vet och har hört 100 gånger.
Finns det nått sånt?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback