Granatäpple.
Idag tog jag Doris till coop för att köpa Granatäpple, de va halva priset om man hade coop-kort, det har inte jag, så jag köpte bara ett äpple. Jag som tänkt köpa på mig ett helt lager, (varför? joo, för att dom är så jäkla goda!) synd bara att dom där kärnorna är så förbaskat svåra och dryga att pilla ut, de blir liksom fruktsaft som skvätter över kaklet och diskbänken. Och man blir alldeles rosaröd om händerna.
Eftersom att det kändes lite weird att bara köpa ett granatäpple, tänkte jag att jag skulle kolla på nått mer i födelsedagspresent åt syrran. Men vad köper man på coop till en unge som inte nöjer sig med vad som helst och som önskar sig, pengar, en bärbar dator och Ulrik Munther i present?.... man köper ingenting kan jag tala om.
Istället gick jag lös på en Vecko Revyn, mest för att man fick ögonskugga med. (därav bilden i inlägget nedan. Va ju tvungen å testa grejerna, som var förvånadsvärt bra)
Väl framme i kön stod jag bokom en tant och en farbror, tanten måste nog aldrig ha sett folk förr, för hon såg livrädd ut. Stackarn kanske aldrig handlat på en riktig stormarknad som coop förut. Eller så kanske hon hade käkat glosoppa till lunch, för så uttittad som jag blev av den tanten har jag nog inte blivit i hela mitt liv. (näe inte ens av en liten unge, dom är ju annars ganska bra på att glo)
Varför hon tittade så mycket på mig vet jag inte, funderade på om jag hade sminkat mig konstigt, om jag hade stig-helmrar i hela håret (kom på att det inte kunde vara så sen, för jag hade mössa på mig) eller om hon bara aldrig sett en tjej med rött hår, mössa, skinnjacka med en vecko revyn och ett granatäpple i händerna?
Mysteriet återstår.
Det här var ett ganska meningslöst inlägg, men jag har tyvärr inget bättre för mig nu på kvällskvisten medans jag väntar på att få se Per Mobergs förhoppningsvis osvettiga nuna i TV.
Inkognito!
Kommentarer
Trackback