Riann

Jag har aldrig varit särskilt förtjust i myggor, men imorse när jag vaknade och det kliade lite ovanligt mycket i pannan och det var lite "buckligt" på vissa ställen, blev jag orolig, hade jag fått massor utav kliade finnar under bara en natt? men när jag sen tittade mig i spegeln för att upptäcka att det minsann inte alls var några finnar utan myggbett åtta jäkla kliande myggbett mitt i pannan! då blev jag rejält förbannad. jag HATAR myggor, dränk dom, skjut dom! jag vill aldrig mer se en mygga i hela mitt liv. Hatar när dom surrar i öronen å sticker en i benet å den sen börjar klia som sjutton.
Jag har nu 8 myggbett i pannan, 18 på vänster ben, 12 på höger ben, 1 på vänster arm, 1 på höger ögonlock och 1 i vänster ögonvrå.
Fast jag kanske ska vara glad över att det var just myggbett och inte finnar ist?

Jag hatar att öva på saker, jag hatar att inte kunna något när jag ska göra något jag inte har gjort förut. kan nog vara darför jag aldrig hållt på med någon sport (förutom innebandy som jag tröttnade på efter ca 3 gånger) eller spelat något instrument.
Jag gillar inte känslan av att sätta mig bakom ratten och inte ha en aning om vad jag håller på med, men inerst inne vet jag att jag kan, jag kan och jag vill så himla mycket. Jag vill kunna åka bil NU! åka mil, efter mil, efter mil  ensam med mina tankar och musiken dunkande i bilen. Men det kan jag inte, jag måste öva först och jag hatar att öva på saker, hatar att jag inte kan och inte vet hur jag ska göra. Gillar inte heller att folk säger åt mig vad jag ska göra och ska hjälpa mig, jag vill klara av de själv. jag skulle kunna ta mammas bil och bara sticka iväg och köra själv, det skulle vara drömmen, att lära mig köra bil helt själv. utan någon som talar om för mig hur jag ska göra. utan att någon håller sig i handtaget på bildörren lite då och då å skriker att jag kommer köra ner i diket om jag inte bromsar, fast det är flera meter till diket. men jag vet också att utan denna någon kommer jag aldrig att kunna lära mig köra bil, för jag klarar de inte ensam. och jag hatar att inte klara av saker ensam...

När jag gifter mig ska jag också bjuda in folk från härs å tvärs, karamellkungen och peter pan är redan givna gäster. och jag ska självklart gifta mig med nån stropp med stora kinder å fejkat smile, då kanske mitt brölopp också blir omtalat innan jag ens visste att jag skulle gifta mig..

förövrigt så börjar jag förstå att jag kanske aldrig får se hela min klass mer. det känns sorgligt, och jag saknar alanya. saknar det som sjutton!

och jag förstår inte varför jag aldrig kan få ett sånt där sommarlov som jag har velat haft hur länge som helst. ett sommarlov med rosa himmel, ljumma sommarvindar, sena kvällar med folk man gillar, kvällar fyllda med spontanitet och roliga saker, kvällar som aldrig tar slut. existerar inte sånt?

jusste min bästa vän Pekka fyllde år igår, så om du läser det här Grattis världens bästa Pekka!

Jag har tagit studenten! jag kan ju meddela er att visst var det kul. men att de dock inte var sååå kul som alla säger att de är. höjdpunkterna var ändå vagnen och när jag och friduz gick till bussen med andy och stolpen. studenten är överskattat väldigt överskattat. för det var nästan roligare dagen efter, då det var fest i forssa. hoppas på fler såna roliga fester i sommar!
Vi har föresten fått en liten voffe nu! jag är överlycklig, har velat haft en hund ändå sen jag föddes känns det som. och nu har jag äntligen världens finaste lilla hund.

studenten närmar sig, känner jag nått? ööh nej.. vad är grejen med studenten? alla verkar helt hispiga och glada och crazy bananas. är det bara jag som inte fattar och är tråkig eller är alla andra bara lurade och dumma? det är studentfest ikväll men det ska inte jag gå på (vad tråkig jag lät nu) får väl se om jag kommer ångra mig imorgon, men jag tror knappast det. jag spar mig till studenten ;) om jag överlever tills dess, det känns som om ett krig kan bryta ut snart... väldigt snart. som tur är har jag mest folk på min sida.

Jag dog inte, jag klarade mig. Jag är hemma från Alanya nu och det känns så himla skönt att vara hemma, dricka vatten ur kranen, slippa svettas, ha en hel garderob med kläder att välja på, äta KRYDDAD mat. Borta bra men hemma bäst, det är nog så det är. men ändå längtar jag bort igen. kanske inte lika långt bort som till ett annat land, skulle bara vilja byta stad lite. borlänge är fint, men jag vill bort härifrån starta om på nytt helt själv.